Ansvar och självförtroende

Jag brukar ta ansvar för mig själv och andra. Jag tycker att andra inte gör saker så bra som jag så jag gör det istället. Helt enkelt tar över där den andre håller på eller talar om hur den skall göra för att det skall bli bäst. När något skall göras går jag direkt till jobbet och börjar. De andra kan vänta eller helt låta bli att medverka, det är ju ändå inte lönt, han vet ju bäst. Nu här på Maui lever jag tillsammans med 5 yngre män som inte stiger undan så lät och de vet också bäst, flera av dem. Flera är singel och är vana vid att sköta allt på sitt sätt. Hur det har gått? Alldeles utmärkt. Jag började som vanlig t och tog över spisen men blev omgående ifrågasatt och nu får jag vara glad om jag kommer intill för att göra fruktsallad. Mina förslag på middagar behövs inte gruppen bestämmer och jag får följa med och tänk det fungerar alldeles förbannat bra! Det är skönt till och med, jag kan fråga om det är något jag kan göra men det är det oftast inte. Disken hinner jag inte heller ta förrän någon annan är där. Jag går och letar efter arbetsuppgifter och har svårt att sitt alugn som de andra. Sakta men säkert förstår jag att jag kan göra vad jag vill för det gör de andra och det är OK.
Självförtroendet är trots ovan inte så bra när det gäller kläder ålder och att bli accepterad. Jag har tagit till mig och vågat köpa en del själv här. Jag har frågat men de svarar bara att det är OK så Köp!Jag får lite ågren och undrar vad Linda ska säga om kamoflagefärgen eller om en 52 åring med höftshorts. Sedan anar jag någon därinne som själv vill välja kläder och som kanske har en egen stil. Jag skall försöka att locka fram mode Jerk och se vad han verkligen tycker själv.Hur ser det ut? Lyssna men bestäm själv och Stå för det! Ok hur självständig är jag om killarna kan få mig till att packa det jag hade med mig längst ner i väskan? Emotsägelsefullt men ändå jag skall göda den lilla Jerk plantan så att får växa till sig.