Sommar tid !

sommartid.jpg 

Jag jobbade i helgen och tittade på sjukhusklockans snabba vandring från 02.00 till 03.00 natten till lördagen. Det är ju bara den av oss påhittade tiden som vi ruckar på. Vi får en förskjutning av våra så noga schemalagda aktiviteter med 1/24 del.  Jag blir fylld av ett välbehag, inte för att jag får gå hem en timme tidigare utan för ljusets återkomst och början på livets årshalva. Den andra halvan är ju inte bara vissnandet och dödens årshalva  utan också en tid för vila och återhämtning. Båda årshalvorna är beroende av varandra och kan bara existera tillsammans, precis som liv o död. Vi borde fira denna förändring! Denna högtid har inga baksidor som de andra.  Julen som är en kärleksfest blev en konsumtionshysterisk tillväxträddare. Midsommar det prunkande livets höjdpunkt men också början på mörkrets återkomst firar vi redlösa med byxorna nere. Nyår gråter vi över tidens gåmg och för hur det blev samtidigt som vi, åter redlösa försöker skrämma ihjäl alla hundar medans vi målar den svarta natten med stjärnfall. Påsken, till åminnelse av hur vi spikade upp och försökte döda kärleken på ett kors firar vi nu med en färgglad nubbe- o äggfest i de nyförnissade utemöblerna. De andra högtiderna kan vi inte hantera men det är gött att vara ledig.

 tulpan.JPG

Nej, ljusets och livets återkomst att det plötsligt är ljust till kl 20 är min högtid utan smolk i bägare. Skall jag fira den redlös? Knappast! Nej jag skall vara ute så mycket jag kan och uppleva undret innan jag hunnit vänja mig. Gå ut du också, gärna i skymningen! Vi lever på en underbar del av den blå planeten.

Pozo 090323

090323 Fjortonde dagen

Det är nu den 24 mars 2009 och jag sitter på Kastrup och väntar på att tåget skall gå kl 06.31. Flyget landade 00.50 som beräknat. Det blir några timmar att slå ihjäl men jag känner mig förvånansvärt pigg.

Imorse vaknade jag tidigt och var sugen på att rensa kylskåpet. Allt var inhandlat för att det precis skulle räcka dagarna efter att Bokinge åkt hem. Det blev visserligen lök ris skinka och gamalt bröd, allt i stekpannan till lunch men det var helt OK.

Jonas ringde rean kl 9 och undrade om jag skulle ha skjuts ur till 11 flyget? I så fall behövde han åka nu , sa han. Vilken omtanke? Och jag som nästan räknat med Taxi. Självklar skjutsar jag dig, det är luuungt avslutar han.

Surfingen var återhämtningsdag för de flesta. Jag var ute med 4,7 och 95l! en kombination som jag aldrig hade valt men Juan sa att det nog skulle passa eftersom vinden skulle tillta. De andra körde med 5,3 och större. Jag planade lite fram o tillbaka någon timme innan det fick vara nog. Våtdräkten o selen skulle torkas, väskan packas, sista pengarna spenderas i restaurangen mm.

Jag går ner till Viento när allt är packat. Svensklägret sitter på terrassen, kristoffer , Marie, Pelle o Marcus. De väntar på att vinden skall öka på eftermiddagen enligt prognosen. De verkar dock inte så jätte sugna såhär efter 3 dagars surf.

Plötsligt dyker ett rött väldekorerat segel upp lång ute på havet i en rasandes hastighet. Är det Dunkerbeck som  är på träningsrunda? Jo det måste det vara. Han kommer med bra fart in mot viken gippar o ramlar i?! Va är detta Dunkan? Vi ser den resliga gestalten vattenstarta och alla tvivel undanröjs. Legenden missade gippen framför terrassen! Han accelererade snabbt och drog några rundor runt de andra ”stillastående” seglarna för att sedan slöra bort förbi udden salinas. Han har antagligen kryssat upp från Aguila Playa en halvmil för att sedan slöra ner igen. Det verkar vara inne med slalom i gruppen och flera kan tänka sig Gps segling ( man mäter farten på GPS-klockan som man har på armen) särskilt Jonas är tänd på detta. När man inte vill slå sig längre kan detta vara nästa steg eller då vinden inte tillåter vågsegling.

Juan kommer ut från Viento med ett leende. Han är ofta glad nu, säger Marie och vi håller med. Ja han var ute igår och hade grym fart på grejerna, sa Kristoffer. Är Juan bra? undrade jag.  Då berättade Kristoffer att Juan slagit ut Josh Stone i första ronden i en världscupstävling på Pozo. Juan hade gått ut och slått en dubbel framåt på första benet. Han var grymt bra då och Stone skrev senare om hur en locals med wild card i pozo slagit ut honom. Juan lär vara den förste i Pozo att sätta rena dubbla framåt liksom att han behärskade alla andra loopar. Va ? och jag som nästan dömt ut honom som oseriös efter alla konstiga råd han gett mig som idag tex 4,7 med 95 l bräda.  Det är kanske därför han är glad, han ler åt alla dumma surfnördar som går på vad som helst. Det är OK bara han mår bra.

Jag tog adjö av alla och tackade för allt trevligt särskilt Juan som nu i elfte timmen fick kultstatus i mina ögon. Kristoffer o Marie hade bekymrat sig för mina framåt och jag har fått nya tips att öva på i Sumphålet, det förpliktigar. Jonas skjutsade mig och menade att Världscupen i Juli är ett måste en gång i livet för en surfare. Det får i alla fall inte dröja två år tills nästa gång du kommer, hälsa hem, sa han och körde vidare.

Ja nu har jag ätit en tomat och en halva gurka, här på Kastrup medans de andra äter godis. Till tågresan har jag sparat det sista av Pozo maten en apelsin och ett äpple. Kl är 4.00 tiden går fort när man har trevligt. Nu skall jag kolla på film i väntan på tåget.

Natten 24/3

Pengarna på telefon kortet räckte inte till det sista SMS et som skulle tala om för Anne att jag var på väg till Värnamo enligt tabellen. Jag fick gå från stationen med packningen i snö, is och bitande nordanvind. Hu vilka kontraster. Ljuset har kommit till Värnamo och det känns trots kylan att våren snart är här.

Pozo 090322

090322 Trettonde dagen

Söndagsmorgonen gick i Arans tecken eftersom denna morgon inte störs av så många bilar. Kiosk ägaren ställer ut Aran i sin bur på morgonen, tar av dess nattsärk och plötsligt fylls gatan med busvisslingar, gurgel och skönsång. Man vill titta ut genom fönstret, flera gånger för att få se den skönhet som orsakat dessa utvisslade komplimanger. Jag undrar om det är kioskägaren, patronen som visslat på sin patronska och då blivit inspelad i Arans bandspelare. Kiosk gästerna brukar inte vissla på förbipasserande skönheter. Plötsligt säger Aran ”Buena Dias”. Första kunden har kommit, det är Miguel han brukar vara först, kl är 8.00.  Han efterföljs av en illa klippt och haltande liten hund som alltid kommer på efterkälken pga sitt höftfel eller vad det nu är. Hundarna lever ett fritt liv här. De är många och oftast lösa. De leker med varandra, skäller sällan och uppmärksammar dig oftast med bara en blick. Tyvärr är hundpåsar ett okänt begrepp så det finns hundbajs överallt. Tur att solen torkar tollarna snabbt.

Hur seglingen har varit? Jo idag blev det 4,2 hela dagen. Det var en del vågor och stundtals gick det att svänga en sväng. Det var fullt med folk i viken på eftermiddagen så då gällde det att inte köra på eller att bli påkörd. Större vågor betyder högre loopar och det blev det en del också men mitt kraschandet fortsätter. Det är kul ändå. Det blev mellan 4-5 tim på vattnet idag med så jag är sliten o öm i kroppen. Händerna är hela utan blåsor och sår, konstigt. Marcus o Pelle kompisar till Kristoffer o Marie kom igår. De var så sugna på segling att efter 5 timmar på vattnet hade Marcus en stor blodblåsa och bortsliten hud i handen. Orutin? För övrigt seglade de underbart med fart o mkt vackra loopar. Vad äter de där i Skåne eller vad beror det på? Språket! kan det vara det?

Jag vet nu hur simmer seglen kommer att se ut 2010. Jonas och Ceballos var ute o testade idag. De seglar ju alltid bra oavsett årsmodell så varför byta. Om det finns några segel som gör seglaren bättre så borde ju jag ha dem inte ceballos! Det var första gången, denna resa jag såg Cutre Jonas på vattnet (förutom uppvisningen på SUPen) jag tycker fortfarande att han har fart och intensitet i seglingen även om looparna glesnat. Vidar Jensen var ute igår och även han har blivit mer mänsklig efter 6 månaders seglingsuppehåll pga arbetet med sitt nya café i Puerto Rico. Det finns flera yngre förmågor som kommer att ta över i viken om de inte redan har gjort det.

Det är sista kvällen och jag är mycket nöjd med mina veckor här. Synd bara att inte Daniel fick denna blås helgen istället. Gänget här ner med Jonas o Pia som ”värdar” känns bara så bra. Kristoffer o Marie har förgyllt dessa veckor, både på land o på vattnet. Det har varit kul att träffa de andra svenskarna som avlöst varandra här. Tack Pozo! Imorgon bär det hem – det skall bli kul att träffa er alla. Tillsammans får vi möta våren.

Pozo 090321

090321 Tolfte dagen

Först vill jag beklaga att jag inte kunnat publicera några bilder och att det varit strul med denna sidan också. Jag får tätta till det sedan.

Lite tung i huvudet idag och det är inte det enda som är tungt. Bukfläsket formligen väller fram och dallrar som bryllepudding. Det är nog hängselen som mosat alla fettstrukturer så det är bara gele där runt midjan där all god mat dessutom ökat massan. Det får bli ytterligare ett vår(d) projekt i sann paleolitisk anda. Har läst om Lindebergs bok igen och jag är mkt motiverad.  Ansiktet är väldigt rött idag ser jag i spegeln. Solkrämen är nog för gammal eller så tål den inte vatten. Man kan tro att jag smörjt in mig med olivolja för att det skall bränna riktigt ordentligt.  Jag är dock som grisen särinner i många avseenden, på kvällen är jag dödstrött, sönderbränd och krampande. På morgonen finns jag i min vanliga upplaga med normal ansiktsfärg trots allt. Jag brukar ju ha Helosan på fötterna med strumpor på nattetid vilket för övrigt var ett känt knep även i det Bokingska hemmet. Nu har jag helosan i hela ansiktet med hjälmen på huvudet bakåfram nattetid. Det är svårt men spännande när man skall upp och kissa på natten. Hjälmen har jag för övrigt inte använt på vattnet, varför? Ja säg det.

Det var rasandes trevligt i går på restaurangen som var nästan fullsatt. Det är tydligen något jippo denna helgen som gör att spanjorerna går på uteställe. Vi skrattade hjärtligt åt varandra och reflekterade över…..det mesta.

Idag var det en vanlig Pozo dag med fullt tryck i 4,7 vid 12 för att sedan bli tokdrag kl 17. Jag har väl varit ute i 4-5 timmar och är en döende särinner. Dagens uppdrag var att lära mig hoppa?! Trycka ifrån med bakfoten, vara aggressiv i avstampet det är AO enligt Kristoffer för att få till en framåt loop. Jag har åkt runt och tryckt till och det blir helt klart bättre höjd o häng. Inte så många framåt idag  < 10 men de känns betydligt bättre än igår även om jag fortfarande kraschar dem.

Det har varit mycket folk ute och en del glada tillrop utdelades av de som höll på att bli överkörda….av mig. Jag försökte rida de små vågorna som fanns och då korsar man hela motorvägen med ut och in farande wind nördar. Jag är ju gubbe med keps här och då får man köra som man vill eller hur.

Pozo 090320

090320 Elfte dagen

Tack för alla kommentarer. Det är kul att ni läser och jag längtar hem till er alla för att dela livet med er igen.

Jag är lite på lyset, just nu efter öl vin och mat sista kvällen med Christian och Pelle samt alla andra som satt med ikväll. Vi hade fortsatta diskussioner om livet, Gaia och allt annat, bl.a Kristoffer la fram den ena teorin värre än den andra. Surfare tänker det är helt klart, är det umgänget med havet, alltet eller all tjurighet med olika manövrar som get insikt i livets frågeställningar? Vi, surfare är nog som folk är mest bara lite mer våghalsiga när det gäller att kasta fram egensinnigt framklurade idéer.

Vi har haft en underbar seglingsdag med 5,3, 77 l hela dagen eller 4 timmar på vattnet för mig. Jag har kraschat mer än 20 loopar och kristoffer o marie har försökt att ge råd om mindre våldsamma landningar men det är svårt att ändra invanda mönster . Seglingen är inte så viktig det är mer livet här som känns så rätt. Det är som bokinge säger det är som om jag tillhör stället. Allt är så lugnt i kroppen och jag önskar att det får vara så framöver också.

Det skall blåsa även imorgon så det är bäst att gå hem och sova återhämtningssömnen. Jag fick ställa mig upp flera gånger ikväll eftersom benen krampade. Vad gör det, det är bättre att benen krampar av aktivitet än av leda och inaktivitet. Än lever gubben!

Pozo 090319

090319 Tionde dagen

Danne stod ensam framför counter 21 kl 0600 när jag senast såg honom. Vi lyckades hitta rätt innan 55+ bussen kom med de andra Vingarna till jönköping.  Jag undrar om han fick med sig grejerna gratis hem också. Det var skönt att sova en stund till.

Dagen har tillbringats på restaurang el viento. Först var det NO, dvs rätt vindriktning ökande med 2 m swell i viken. I takt med vindökningen steg adrenalinnivån i kroppen.  Molnen kom och på 5 min var det plötsligt SV avtagande men fortsatt fint swell. Det blev våg och SUP dag för gänget, alla utom mig som ballade ur. Vi hade en filosofisk diskussion om allt och inget. Miljö, ande, klimatförändringar, evolutionen, dåligt samvete eller inte. Dess för innan avhandlade vi fettkost, stenålderskost och andra laster. Man kan konstatera att vi är många som tänker en hel del, om det är bra eller dåligt? Ja det är nog varken eller det bara är.

Prognosen säger fina 4 dagar framöver men prognosmakarna har skjutit stiltje framför sig flera dagar nu så varför skulle det ändra sig? Eller snarare varför inte?! Som surfare tror man alltid på bra väder oavsett prognos, tankens makt är stor.

Pozo 090318

090318 Nionde dagen

 Igår kväll skulle Danne köpa nya hängsele tampar och vi gick till shoppen. Det blir som det brukar, jag kommer ut med våtdräkt plus skor och Danne med tampar och skor. Min nya dräkt är så tajt att Danne tyckte jag såg ut som spindelmannen – vältränad! Vem kunde motstå det köpargumentet? ”Det skall vara så ” säger Jonas och då är det väl rätt. Jag provar igen hemma, kör armhävningar och flaxar med armarna. Ja det kan nog funka. Vem har lätt att bestämma sig ? Inte jag.

Vi vaknar till SV vinden och vi förväntade oss segling som igår med 4,7 men plötsligt börjar det regna och det lägger lök på laxen. Vi möter Kristoffer, Marie, Christian o Pelle ( från Stockholm) på plattan och diskuterar om det blåser eller inte där ute på udden. Tillslut packar Danne och jag och går ditt ut. Jag riggar för jag har 95 l och 5,3. Jag står upp, planar nästan men får sedan simma hem. Jag har glömt av hur man drar segel med snöret och det där med underlik och mast balans för vattenstart utan vind är inte min grej, heller. Danne behöver aldrig blöta ner sitt segel utan de hängs på sluttork på hostelet. Han skall ju åka imorgon bitti.  Vi har fått låna Jonas buss igen för flygplatstransporten. Kicki har meddelat att Klara nu står på alla fyra! Danne jublar! Vi firar med öl!

kristoffer-sup.JPG

Kristoffer på Supen 

Kristian har med en SUP från Stockholm?! Det blir lekstuga med den. Jonas är ute och visar att även en erfaren vågartist som han blir en nybörjare ibland. Pia skrattar hejdlöst åt hans balansövningar i pikerad stil med paddeln tvärs i ankelhöjd när han försöker stanna på brädan. Paddeln hade han på fel håll och han använde den mest för att slå sig på smalbenen. Det kommer att ta tid för Jonas att hämta sig från första mötet med en SUP. Övriga som var ute, dock inte Danne och jag klarade sig betydligt bättre vilket gladde Pia ännu mer. Skade glädjen är den sanna glädjen. Det vet vi som bjuder på oss själva och därmed gläder så många.

Hela gänget drog till Playa Ingles för bowling på kvällen. Danne, klotproffset skruvade i rännan flera gånger. ”Inget vax, talk och fel klot” lät förklaringen ”Som att loopa utan stroppar” var nästa ursäkt. Vi andra gick på kraft med blandat resultat. Jonas revanscherade sig något efter SUP fiaskot. Han och Pia stannade kvar för att tjuvträna när vi andra drog hem.

Pozo 090317

090317 Åttonde dagen

Vi ställde klockan på 07 men det hade vi inte behövt Alla som börjar tidigt i Pozo går först ut och startar bilen på tomgång som om de ville få bilen varm och isfri. Därefter skall oljetrycket varvas igång med några goa gaspedalssolo och då är vi vakna. Det gör ju inte så mycket vi har tid att sova och vi la oss 22.00 skittrötta. Jo vi ville upp tidigt för att göra en surfspot och nostalgitripp innan vi lämnar tillbaka bilen. Kl 08.12 har vi ätit jättefrukosten ( fruktsallad, salamimacka, råa ägg och te/kaffe)och är på väg till Vargas och Aeroporto spotet.

Vinden är idag – inte alls. Vindsnurrorna står som orienterare utan skog o kompass, som golfare utan tee, som fågelungars ofyllda gap, som surfare utan vind. De pekar på alla håll och vingarna påminner om krucifix, allt hopp är ute vinden har försvunnit. Vi kommer ner till Vargas och går ut ur bilen , det är absolut lugnt men vackert. Likadant vid flygplats spotet. Vi tar motorvägen till Playa Agiula där vi hyrde brädor av Dunkans far första gången på GC. Det var Marco Peres som skötte uthyrningen då och han stängde alltid prick och sprang iväg. Han skulle till Pozo fick vi senare lära oss. Nu när vi stor där så gick det vita gäss ute över viken! Det är tydligen så att när det blåser S och SV med sol så kan vinden plötsligt ta en runda runt ön istället för över och då börjar det direkt att blåsa. Det kan lika direkt bara lägga av. Vi fortsatte en snabbis till Playa Ingles och hotell Libery ( första hotellet). Det var grymt va pensionister det var här och bilar! Vi drar gamla vägen mot Puerto Rico. Det var som om vi vore en följe bil på Tour de Gran Canaria. Det var cykel klunga efter klunga med allt från proffs = smala kallestropp ben och första-gången-på-många-år-cykelister = bred benföring eftersom knäna annars slår emot buken. Vi hade sett tillräckligt och sträckte hemåt med en avstickare till Ketchup ett spot nära Pozo för just sådana här vindar; allt eller inget! Det var några ute.

Hemma var det bara och packa brädpaketen med 4,7 ( Jonas råd gäller) och vandra ut på udden. Drygt 2 timmar surf och lyckan var gjord. Vi hade bestämt att inte bara racea o gippa utan vi badade friskt med all slag-, duckgipps-, framåt- och kastfalls-försök. Det var kul och tummen visades uppåt! Vi behövde inte ens simma hem idag eftersom vi anade att ketchupen snart var slut när det blev längre mellan byarna.  Danne hade en rolig stund när han betraktade mina försök att komma upp via de hala stenarna i vattnet och en bit upp. ”Djävla gubbe”! Var bland de mer positiva tillmälen jag förärade mig själv medans fötterna letade sig ner i alla hålrum och ville bara brytas av.

Efter lunchen testade jag med 5,3 och 95 l men det var punkterat och regnigt! Allt på en gång.  Kristoffer o Marie hade varit vid Ketchup men bara fått några planingar innan det la av där. Man får verkligen passa på och ha tur om det skall bli surf med denna vindriktning. Vi är trötta och nöjda med dagen, vindsnurrorna är också glada igen och spinner som kattor med nosarna pekande i samfälld mot SV.

Pozo 090316

090316 Sjunde dagen

Vindlös morgon – vi hyr en bil av Jonas. ”Ska ni vågsurfa vid Arguineguin eller åka till bergen?” frågar han samtidigt som han ringer Pia för att få den senaste vågrapporten. Det verkar vara skit med vågorna. Tur för vi har ingen förmåga att utnyttja varken bra vågor eller dåliga. Det fick bli bergen. Det är särskilt vackert där uppe nu på våren, mycket grönt konstigt nog där det är som högst. Den fina tavernan längst upp hade slagit igen sedan senast vi var  här för 3 år sedan. Vi är väl för snåla för att äta har uppe. Bussarna stannade inte här längre så gubben med alla sakerna i sitt stånd får nog också lägga ner snart. Några det går bättre för är de som serverar alla trötta cyklister som gett sig f-n på att ta sig över berget. Det var fler pedalriddare än bilar på vägen. En del är lika snabba upp som nedför – nästan. Andra låter som vore de mitt upp i frustande älskog, hon gjorde det i alla fall han ropade Allé, allé! Inte så sexigt. Nästan högst upp mötte vi en tant ca 80 år som var s.g.s opåverkad. En del ger sig aldrig hoppas jag är en av dom.  Väl nere igen utan några bilproblem, den här bilen var nästan ny ( förra gången fick vi offra vårt dricksvatten i den kokande kylaren) skrek magarna och det blev snålvarianten med kylskåpsrester o kaffe. Plötsligt skriker Bokinge ”Det blåser!!” och det gjorde det – från SYD! Tvärtemot det förhärskande NO passagen. Vi springer ner till plattan. Jonas, Marie och Kristoffer sitter o fikar. ”Ja om ni skyndar er så kan ni hinna” säger Jonas ”Men då får ni ha stora grejer, 5,3 går inte!” fortsätter han. ”Vi kör med det vi har” kontrar vi och sticker iväg, packar bilen fort och ut på udden. Det blåser bra och vi får knappt en timme perfekt 5,3 innan vinden plötsligt punkteras. Det blåser frånlandsvind så jag får simma 200 m med min 77 l freewave medans Bokinge skickligt surfar på vågorna ner i lä in till stranden. Vi kommer nästan samtidigt till bilen, Bokinge vann. Den lilla stunden var såååå gooo! Danne hade hittat läget i upphoppet för framåt och jag fick dra en också med mer sträckt framhand än vanligt. Det tar sig. Simturen bjuder vi på vi hade ju ändå tänkt bada.

Väl tillbaka sitter vi nu och avnjuter små Tropical ( öl i mycket liten flaska) och det är bara så gööTT! Tack för alla comments o sms det är kul att ni läser.

Pozo 090315

090315 Sjätte dagen

Jag tror att ni nu kan gå in på bilder och se en del bilder som ni känner igen från texten.

Vi vet inte vem som vann schlagerfestivalen! Det är hemskt att leva i denna ovisshet samtidigt som ni som vet helst skulle vilja glömma att ni vet. Så är det med det mesta, när förhoppningarna skall infrias så motsvaras de sällan. Så är det här också om det är vindfulla förhoppningar som vi har och så är det ju. Igår var det ju lite vind men vi ville ha mer idag är det ingen vind och vi ville ha mer. En rättelse från igår; Living planade inte med 5,3 segel och 74 l twinser i gårdagens 8m/s – det var ett 5,0 segel!. Blir man knäckt eller knäckt?

Det har fått bli bokläsning, bad i vågorna och solpressning, det kommer nog att skinnhetta inatt. Vi har varit och kollat lite mer på ”nya” Pozo mer åt nord ost hållet. Det förbereds för stora hus med lägenheter affärer o offentliga inrättningar ( det är vad vi kan förstå av de spanska skyltarna). De lägger keramik på trottoarerna , ordnar planteringar, asfalterar och märker ut parkeringar INNAN husen byggs. Det är cool, ungefär som i värnamo och då tänker jag på bredastens industri område och vägen till vandalorum. Vi är lite spanska i Värnamo, kör så länge det ryker sedan får det vara. Tanken kan ju ha varit bra. Det finns ju en beach numer i Pozo och idag, söndag var det rätt mycket folk där. Det var inte turister utan spanska barnfamiljer. Det är väl de som bor i de nya radhusen som är nere på playan.

pozo-playa.JPG

En del av de nya husen har en 3 meter hög mur runt sig 2 meter från huväggen. Vad har detta för funktion? Är grannarna odrägliga, vill de inte att någon skall kunna se in, inbrottsskydd, hindra grafitti på huset, men gärna kladdat på muren eller en förberedelse för den förväntade havshöjningen? Det är tur att husen har 3 våningar så att de trots muren kan se ut.

Ni som sett Felini-filmen Amacord kommer ihåg motorcykelmannen som kör som en galning över torget några gånger i filmen. Här har vi motsvarigheten i en naken galning på fyrhjuling som med ett öronbedövande förebud och ett än värre eftermäle korsar byn i ojämna intervall. Vi såg monstret parkerat i ett prång och övervägde allvarligt att sno en tändkabel men vi kände av dess ondskefulla aura och lät bli.

Ikväll blir det ett nytt försök till filmvisning igen här på hostelet. Vi såg filmen Shark vs Eagel igår. Nick o Linda ! har ni ingen som helst självkritik. Laddar ni hem vad skit som helst. Daniel ville avbryta efter 3 minuter men jag ville vänta och se poängen med filmen men den kom aldrig! Danne behövde en halv flaska whisky för att bara stå ut hela filmen. Vi hade mardrömmar under natten efter denna nörd rysare.

Vi tar en dag i sänder har vindprognosen ändrats till det sämre en gång kan den väl svänga igen eller hur?