Delfin massaker

Det räcker nu! DET RÄCKER NU!

Jag såg klipp från filmen the Cove visande slakten av delfiner i en japansk fiskeby. Det kändes hemskt! Min tilltro till mänskligheten fick sig åter ett hugg i sidan, snart är den död – tilltron och mänskligheten. Man kan inte bete sig som vi gör och klara sig, överleva.

Jag har ju här skrivit en del om utfiskningen av våra hav så när jag såg och hörde de skrikande o döende delfinerna blev det bara för mycket. Vikens vatten blev rött av slakten, mitt hjärta blöder.

Orsaken till slakten är att delfinerna av dessa japaner anses som ogräsfisk som äter upp matfisken som japanerna själva vill ha. Först fångas delfiner för att säljas till delfinarier, de som blir över i den avgränsade delfinviken slaktas. På något sätt skämdes fiskarna då de var mkt noga med att hålla media personer borta från viken. De visste att det var fel men de gjorde det ändå.  Det påminner om andra händelser i människans svarta historia där vanligt folk genomfört avskyvärda handlingar även om de i samvetet förstått att det varit fel. Grupptryck, önskan att tillhöra, bristande egenkänsla, pengar, rädsla föder avskyvärda handlingar.

Fisken skriker inte men delfiner gör det och genast kan vi bättre identifiera oss med smärtan och ångesten hos ett av planetens mest intelligenta djur.

“Av jord är du kommen och jord skall du åter varda”, det gäller oss och allt annat liv. Vi är ett med allt liv som vi lever med just nu, samma levande kropp. Om vi så respektlöst behandlar andra delar av denna kropp slår det obevekligen tillbaka på oss själva.

Det har nu gått några dagar sedan jag skrev texten ovan,  jag har kollat runt på youtube och lärt mig mer.

Att delinerna slaktas eftersom de äter upp annan matfisk vet jag inte var jag fick ifrån. Detta verkar vara en typ av valfångs och köttet säljs på fiskmarkanden.

Ett annat klipp ligger ute som visar japanskt delfinfiske på ett avskyvärt sätt. Skolbarnen går förbi och ser en krampande delfin som fått luftstrupen/halsen avskuren. De skall väl ärva sina föräldras respektlöshet.

 

Det förekommer liknande delfinslakt på andra ställen i världen, tex på Färöarna. Där är det en gammal tradition att hela byn deltar i “fiskafänget” Filmen därifrån är hemsk. Hur kan en hel by ha detta som en slags högtid? Vad är det för traumatiska händelser som på detta sätt skall levas ut i blodig hämnd. Är det vit makt som skall exemplifieras över allt annat liv?

I kommentarerna till filmklippen är meningarna delade. En del tycker att det är som vilken “köttproduktion” som helst och inte ett dugg annorlunda än nöt-, gris-, eller fågelslakt. Det är mer av kulturella orsaker som vissa reagerar mer på delfinslakten. Andra tycker att det är OK att äta kött men slakten skall ske på ett humant och respektfullt sätt. Flertalet blir väldigt upprörda och vill hämnas på japaner och andra valfångande folk genom bojkotter, blokader, ekonomiska sanktioner mm.

Lever vi en så skyddad o gullig värld med våra överbeskyddade husdjur att vi har glömt hur kött kommer till affärens diskar? Vårt ursprung på toppen av näringskedjan är att döda för att överleva, visst men inte på vilket sätt som helst. Indianerna bad bison om lov att få döda den. Även stammarna i TV serien “Den stora resan” bad för de djur de tänkte döda. Jag kanske skall be en bön av tacksamhet och fråga om lov innan jag tar upp den odlade laxen ur kylfisken? Eller jag kanske skall ta upp den gamla seden att be bordbönen, inte för att tacka Gud utan för det liv som givits för att föda mig. Bönen skall nog bes av fiskarna o slaktarna innan de köttproducerar så att de gör sitt arbete på ett respektfullt sätt. Att orsaka onödigt lidande och respektlös hantering av allt liv förhärdar våra själar.

Jag har väl lugnat ner mig något och  åter fått upp min färhärdade sköld mot mänsklig grymhet. Ibland täcker inte skölden helt utan smärtan o ilskan slår igenom.

Jag citerar vår svinminister Erland Eskilsson som i veckan sa ” Jag försöker undvika kött en dag i veckan” detta pga köttproduktionens klimatpåverkan. Jag som redan strukit rött kött från veckans alla dagar förstår att fisken som jag ännu äter ber till mitt samvete att få bli lämnad ifred i havet.

Skeptiker vill få oss att må bättre.

 

Hörde just på Radions P1 morgon att klimatforskare i Usa tycker att hysterin runt Co2 ökningens påverkan på klimatet är överdriven. Dessa 2 undantag bland forskare som intervjuades tror att vår Co2 fixerig kommer att släppa inom kort och glömmas bort. Klimat mötet i Köpenhamn ser de som tokerier ”a political circus”. De menar att presenterade klimatmodeller tar för stor hänsyn till Co2´s påverkan, betydligt mer än vad klimatet själv gör.  Klimatet har alltid fluktuerat pga av betydligt mer komplexa orsaker, enligt de ifrågasättande forskarna.

Globala studenten har ju, i en tidigare kommentar länkat till Kjell Alekletts som menar att det är omöjligt för människan att bränna av så mycket fossilt bränsle att ens FN´s klimatpanels (Ipcc) lindrigaste scenarion skulle kunna bli verklighet. Detta av den enkla anledningen att det inte finns så mycket olja, kol o gas att bränna upp. Ytterenligare en teoretiker som vill få oss att ta det lugnt och bränna på så länge det varar i väntan på nästa energialstrande uppfinning; kärnkraftverk stora som en mobiltelefon!? Men om han har fel då?

Har skeptikerna räknat med tröskeleffekten? Vårt bidrag till växthus effekten kanske räcker för att metanhydraten i haven skall smälta och släppas loss. Arktisisarna och den evigt frusna tundran håller binder också en massa metan som riskerar att släppas ut om tröskelvärdet nås. Om det sker så behöver vi inte fundera så mycket mer på vems fel det var. Om tröskelvärdet för tempökningen av klimatet nås accelererar en process som inte går att hejda.

OK det må så vara att tempökningen inte beror så mycket som vi tror på våra utsläpp av växthusgaser. Det kanske inte heller beror på andra utsläpp som skapar global dimming och döljer den egentliga effekten av Co2 utsläpp. Vi kanske kommer att se hur medeltempen ökar med mer än 2 grader utan att det är vårt fel!

 Isarna smälter, permafrosten släpper metan, grönlands isen smälter, haven höjer sig tio tals meter, öknarna breder ut sig,100 miljon tals miljöflyktingar flyr undan vattenbrist o värme, de glaciär fyllda floderna sinar inom 100 år OCH allt detta är inte vårt fel. Känns det bättre så?

Försiktighetsprincipen ger; Eftersom vi inte säkert vet så bör vi handla som om vi kan påverka klimatet genom att