Varför skall det vara lätt?

pollakow-hookipa.JPG

Surfkollegan och MatteDoktorn Ola Helenius fick av Annika Jankell frågan “hur gör man matte kul o enkelt så att alla kan ta den till sig”? Han svarar “varför skall allt vara enkelt”? Det är som bäst när det är svårt fast jag klarar av det, inte svårt o tråkigt eller lätt o tråkigt. Det skall vara en utmaning. Det är som de mål man sätter upp de behöver vara utmanande och fordra en ansträngning  om de skall vara attraktiva att ta sig an. Det är ju de där nästan omöjliga målen som man klarat som man bäst kommer ihåg. Euforin efter första surflopen är svår att glömma. 

http://www.sr.se/webbradio/webbradio.asp?type=db&Id=1341902&BroadcastDate=&IsBlock=

Wellness (välmående) till skillnad mot illness (illamående, sjukdom) är för mig att befinna sig i ett kreativt tillstånd i symbios med  alltet, sin omgivning, med sitt sammanhang. Jag behöver mål att sträva mot, de behöver vara attraktiva, önskvärda, kanske tom som en dröm att uppnå. Attraktiviteten i målet ger tillgång till min kraft och motivation nog att kontinuerligt välja i målens riktning. Tex att ha som mål att gå ner 25kg i vikt och varje dag, flera ggr om dagen behöva välja enligt mitt mål när alternativen serveras för mig kräver motivation. När jag klarar att välja det som är bra, enligt målet växer min självrespekt och jag kan uppleva ett wellness även om kroppen i början skriker i sötsuget. Alla mina vanor, invanda mönster, omgivningens förväntningar, andras tankar om mig mm är svåra att förändra och negligera. Det krävs ett motiverande mål, en dröm att förverkliga för att få tillgång till så mycket kraft som fordras. Ibland kan det vara nästan omöjligt att nå målet om man inte har stöd och puschning från någon annan, någon som bryr sig om mig, någon som ser mig, någon som tror mer om mig än jag själv gör.När jag uppnått mitt mål mår jag bra och har utmaningen varit betydande är jag säkert mycket glad. Jag får en energikick och vill gärna surfa vidare på den vågen. Jag vill sätta upp nya mål och göra det igen och igen och igen……Det är så man växer. Efter varje mål lägger man bollen på mittpunkten, gör avspark för att få göra mål igen, igen, igen…Individuell utveckling “tillväxt”, erfarenhet, förmåga, vishet utvecklas i cykler precis som tex muskelstyrka. Man tränar, dvs bryter ner musklerna som sedan under vila återhämtar sig och växer sig starkare för att motsvara de ökande kraven. Det är ofta i tomheten när jag är i illness när det skriker där inne efter luft, förändring, vädring, förändring som jag nästan med panik i kroppen bestämmer mig för att bryta mig loss, sätta upp mål, bestämma mig för hur jag vill ha det. Utvecklingen mot målet behöver inte vara spikrak uppåt utan kringelig krokig berg o dalbane lik. Kanske drömmen på vägen inte är så attraktiv längre, insikter kommer under resan och värderingar förändras. Svåra händelser kan sätta allt på huvudet liksom sjukdom och allt behöver omvärderas. Jag blir äldre och jag börjar ana den bortre gränsen för mina aktiviteter o ansträngningar. Fysiken förändras och jag anar att jag snart inte skall ha förmåga att göra, orka med det jag vill. Detta påskyndar stressen och motivationen när det är stiltje och tomt i själen. Tiden tillåter inte oändlig väntan samtidigt som vila är en förutsättning för återhämtning och reflektion.Det skall inte vara lätt utan svårt nog fast jag klarar det. Har du mål? Svåra mål som du vill och tror dig om att klara av. Brukar du klara av det du förutsätter dig? Väljer du enligt ditt mål- ofta? Känner du dig levande i din kreativitet? Har du tillgång till din wellness? Eller är du ett offer som gömmer dig i passiv illness?

2 thoughts on “Varför skall det vara lätt?”

  1. H?pnadsv?ckande. Din text g?r rakt in i kroppen, till mina avbytande celler. N?r du skrivit en s?n h?r text m?ste du v?l n?stan bli f?rv?nad n?r du lutar dig bak?t och l?ser den igen… Skrev jag verkligen det d?r? ?r det s? det ligger till? Jag misst?nker att du ?r i illness stadiet, uppenbarligen m?ls?ttandets moder.

    Jag k?nner igen mig v?ldigt mycket. Fr?n tillf?llen n?r jag tryckt i mig choklad, m?tt illa och skrivit ett brev till mig sj?lv att sluta behandla mig s?. Fr?n 10 minuter sedan n?r jag kom p? att jag ju f?r h-e inte kan sitta och trycka i mig pepparkaksdeg trots att jag fick den gratis. Och jag k?nner igen mig fr?n g?nger jag har haft f?rel?sning.

    F?r vad ?r det som f?r mig att ?verge mina m?lbilder, mina h?gsta tankar om mig sj?lv? F?rel?sningssituationen ?r s? tydlig: Ofta beh?rskar jag ?mnet till fullo och vill f?rmedla detta till ?h?raren med yviga gester och roliga formuleringar. M?lbilden ?r att jag g?r ett f?redrag som f?r publiken att trivas rej?lt. MEN i de allra flesta fall v?ljer jag, n?r jag v?l st?r framf?r ?h?rarna, att generat och os?kert harkla mig, treva p? orden och rent allm?nt ge ett intryck av att jag ?r j?vligt nerv?s. F?r ingen kan sparka p? en som ligger. D? f?r du uppmuntran: ?Det gick ju j?ttebra! Starkt n?r du var s? nerv?s…? Om du d?remot sl?r in f?rsta frasen med en bergfast ?vertygelse av att det kommer g? fantastiskt, ja d? k?nns det som om fallet blir tyngre om jag pl?tsligt av n?gon anledning tappar tr?den. ?Haha, han trodde han var n?got…? t?nker folk, tror jag och paniken sprider sig. L?rdomen blir: Sp?nn aldrig din m?ls?ttningsb?ge, fallet blir tyngre n?r du sen misslyckas!

    Givetvis talar allt vett emot resonemanget (mitt enda riktigt bra f?redrag inleddes med att jag vr?lade rakt ut varp? jag tackade f?r att jag f?tt uppm?rksamhet, det ?r ocks? enda g?ngen jag valt att inte framst?lla mig som oerh?rt nerv?s). Men jag tror p? sambandet… varf?r v?ljer man inte alltid h?gsta tanken om sig sj?lv i varje situation? Varf?r ska man st?ndigt ?ter trycka ner sig i illness d?r man sedan vaknar och trycker upp berg-och-dalbanan igen? Jag tror det kan ha med r?dsla f?r misslyckande att g?ra. ?T?nk om jag blir sjuk trots att jag gjort allt f?r att beh?lla h?lsan, vilket sl?seri det varit att tacka nej till choklad och pepparkaksdeg. Folk kommer skratta och s?ga att hehe, han trodde han var b?ttre ?n oss, pytt!? S? vi trycker i oss choklad, eller v?ljer bort v?ra h?gsta tankar, f?r att vi ju inte vet om vi kanske f?r testikelcancer i morgon ?nd?. (Givetvis ?r de sociala aspekterna v?ldigt avg?rande ocks?, det syns mellan raderna).

    Att g?ra m?l och l?gga bollen p? mittpunkten en g?ng ?r j?ttestort. Att g?ra det tv? g?nger ?r ocks? stort. Tre med. Vid fyra kanske det till och med b?rjar bli sv?rt, f?r nu b?rjar det pl?tsligt bli allvar. Men efter ett tag, lovar jag faktiskt, ?r det inte sv?rt l?ngre. Pl?tsligt g?r det ?ver. Pl?tsligt ?r man vid sitt m?l, och det beh?ver inte l?ngre vara sv?rt att forts?tta g?ra m?l. Det skedde exempelvis n?r jag p? riktigt bad farmor l?gga bort skinkan fr?n min pizzabit f?r att jag blivit vegetarian. N?r jag hade valt bort k?tt under l?ng tid, ja ?nda f?rbi denna milstolpe, d? blev det pl?tsligt inte sv?rt l?ngre. Varf?r ska jag ?ta k?tt? Det ?r ju inte jag enligt mig sj?lv. Jag hade uppfyllt en sv?r m?ls?ttning jag haft i ett antal ?r, men v?l inte haft tillr?ckligt motivation till f?rut. Utmaningen var sv?r, men det gick och jag kan se p? mig sj?lv med lite h?gre sj?lvaktning. Och samtidigt som jag g?r m?l (utan k?tt) varje dag kan jag forts?tta f?rs?ka g?ra m?l p? andra planer ocks?, varje g?ng blir jag lite stoltare.

    Tack f?r inspirationen! Fr?gan ?r om jag lyckas beh?lla den eller om jag trycker ner mig i Illness p? n?gon plan snart igen.

  2. Oj Jonas, d?r slog det an ordentligt! Sj?lv tyckte jag att just denna text inte var s? bra, jag fick inte till det som jag ville. Och s? g?r den rakt in i dig. KUL! S? ?r det, man kan inte f?ruts?tta hur andra skall reagea p? det man g?r, man vet inte var andra befinner sig i sin tillv?xt, i sin livsupplevelse. Jag sriver f?r att jag vill f? ut och samla upp de tankar/reflektioner som kommer upp i huvudet. N?r jag senare ser texten kan jag l?sa den flera ggr f?r att det k?nns bra och f?r att komma ih?g det jag k?nnde. Att texten kan inspirera n?gon annan ?r som att m?tas i djungeln “Dr Livingstone I presume”. Mitt tema var att det inte skall vara f?r enkelt utan r?tt sv?rt att n? det man vill f?r att kunna befinna sig i wellness p? v?g mot m?let. Det ?r sj?lva wellness tillst?ndet, v?gen till m?let som avg?r hur m?lg?ngen k?nns. N?r man bytt taket, varit i sitt wellness, f?tt anstr?nga sig, upplevt det sv?ra ?r det sk?nt att l?gga p? sista takpannan. Du har ofta, tydligen satt ner din m?ls?ttning f?r att inte det f?rutsedda fallet skall bli f?r stort. Du har l?st ett barnkryss ist?llet f?r GP?s Stora sommarkryss. M?lg?ngen ?r OK men inte sparkling flames. Nu tror jag faktiskt att dina m?ls?ttningar varit riktigt h?gt satta i andras ?gon men att du sj?lv tyckt att du fegat. Du k?nner tydligen att din kapacitet ?r st?rre ?n GP?s sommarryss!? Kul f?r dig! St? p? d?! L?t andra ha och bed?mma sina egna m?l.
    Jag kan inte l?mna ?ver min wellness till andra att best?mma det ?r den f?r viktig f?r. Gillar de inte mitt m?l s? beror det bara p? att vi inte v?xer p? samma gren. De f? som skriker halleluja! ?r sk?na att krama. MAten o h?lsan ?r ett problem som jag st?ndigt ?r i utan att riktigt f?rst?. Jag f?r fundera mer p? det.
    Tack for DIN inspiration Dr Livingstone!

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *