SUPa i Apelviken

Jag ville inte ligga i solen längre utan började gå utmed Apelvikens strand. Det låg gott om soldyrkare på strande  som lämnade över sin lekamen till solguden. Jag gick med svettig tröja och raska steg till klipporna på andra sidan. Jag ville framstå som en motionär och inte som en strandraggare. Vid andra sidan gjorde jag HELT om och gick mot det nya surfcentret. Det tog 30 sek att övertala mig att ta en SUP, jag behövde inte ens betala om jag bara gav mig ut. Det handlade om Stand Up Paddling, man står på en stor vågsurfbräda och paddlar med något som ser ut som en spade. Jag hoppade upp och paddlade iväg mot andra sidan där Anne låg och solade. Det var lättare än jag förväntat mig men det var ju å andra sidan spegelblankt på havet. Några tonårstjejjer på en trampbåt sammanfattade det hela rätt bra. -Hej ! Va f-n gör du? – Jag står upp och paddlar, svarar jag. – Jaha, det ser dj-ligt lustigt ut i alla fall!Jag ropade på Anne som tyckte att det är helt naturligt att jag kom tillbaka  paddlande på en surfbräda och ber henne ha plånboken beredd vid surfcentret om en timme. Sedan gav jag mig iväg tvärs över viken till fyren på andra sidan.Efter en timme hade jag lämnat tillbaka brädan och jag behövde inte ens betala. Då var det  flera som skulle ut och SUPa och det var väl därför jag fick det hela gratis, jag skulle dra kunder. Det var helt OK.Jag mötte Anne vid bilen och hon blev arg när hon såg mig. Jag hade försvunnit ur synhåll och gubbarna hade frågat henne om jag förhoppningsvis var simkunnig. Hon hade varit orolig och när nu livräddningspådraget och dödsförklaringen blev uppskjuten blev hon arg. Jag hade helt ovetandes om denna oro haft det riktigt kul och jag tar gärna en SUP igen och då gärna med lite vågor på havet eller varför inte på en blank sjö en fin sommarkväll. Prova du med.

One thought on “SUPa i Apelviken”

  1. Pingback: Outside Online

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *